annagabriellab

Jag tror att något är fel, eller betyder det att jag är mer "vuxen".. För inatt drömde jag och tvättider.. Hmm..
Något är fel iaf..


Och nu så knaprar jag tre tabletter om dagen och så ska jag till en sjukgymnast.. Jäkla axel..
Sköterskan/läkaren tyckte att jag skulle sluta med handboll.. Om jag säger såhär, det krävs mycket mer än några tabletter och en läkare för att jag ska sluta med handbollen.
Får se sen vad sjukgymnasten säger..

Oh i'm sorry.
Did my back hurt your knife?

Vem är jag egentligen?
Hur kunde det gå så fel så att jag hamnade här?
När jag för 2 år sen blickade framåt i livet så såg inte mitt liv ut såhär som det gör nu. Jag trodde att jag skulle vara lika lycklig nu som då. Men det ville inte livet. Det hade helt andra planer för mig.
Jag vet nu att vissa av er tänker "men gör något åt det då, gör dig själv lycklig igen".. Men det är inte så enkelt.. För det är vissa saker i mitt liv som inte går att glömma och gå vidare. Eftersom det handlar om andra människor, om vad de har gjort så att mitt liv har blivit som det har..
Jag bara sitter och funderar varje dag när ljuspunkten ska komma i mitt liv.
För det senaste året har allt bara rasat, ner ner ner.. Och när väl något kom in i mitt liv som gick uppåt, då varade det en kort stund.. Sen försvann det och allt rasade igen..
Och ja jag vet att de flesta tänker "ha tålamod, din ljuspunkt kommer".. Ja det gör den säkert, men orkar jag sitta nere i skiten tills den punkten i mitt liv kommer? Vet faktiskt inte om jag gör det. För den kan komma om 1 månad eller 1 år.. Jag har stått ut nere i skiten i 1 års tid nu, det är för länge här nere.. Det tar på psyket som fan.
Orkar inte spela glad, fejka leendet varje dag. Det funkar inte längre, man märker det på människor runt om en..

Nej usch vilket deppinlägg.. Men är tvungen att skriva av mig lite känner jag.